Annything is possible- kapitel 13

Senast:
 - öhm, stör jag? frågade någon. Jag vände mig om och skrattade ännu mer. Där stod Sara med ett chockat ansiktsuttryk.
- Nej nej! sa jag och reste mig upp. Justin reste sig upp och tittade mot Sara.
- Hon ger sig aldrig va? sa han och studerade mig med sina undebara ögon. Jag kunde inte titta på honom för då skulle jag bara fasta igen. så jag tittade på Sara. Sara suckade och skakade på huvudet och gick in igen, jag gick efter henne, och kände att Justins blick i ryggen. Jag gick upp på mitt rum för att bytta kläder.
Jag sprang upp för trappan och gick in på mitt rum. Jag gick in i badrummet för att ta av de blötta kläderna. Jag hängde upp dem på en lina, jag drog av mig bikinin och hängde upp den också. Sen satte jag på mig en lila bh med matchande trosor. Jag hörde att någon kom upp men brydde mig inte. Men sen öppnades mig dörr. Jag vände mig hastigt om , jag blev röd i ansiktet..
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 


Där stod Justin i bara badshortsen som han hade haft på sig. Jag som bara stod där i min bh och trosor...
Justin blev också lite röd om kinderna. Jag stirrade på hans mage... Hur kunde han ha sex-pack? Han märkte inte att jag tittade.
- Oj shit förlåt! sa han och vänder sig om. Jag skrattade åt honom och satte på mig ett linne och en kjol.
- Justin det ät lungt, du har ju sett mig i bikini det är liksom samma sak sa jag och ställde mig framför honom. Han log och nickade.
- Sara sa att jag kunde hänga mina kläder i ditt badrum sa han och tittade frågande på mig.
- Ja men det klart, men jag har tagit upp nästan hela badrummet sa jag och visade honom vart badrummet var. Han hängde upp sin blötta/leriga tröja och fixade till håret i speglen. Jag skrattade och satte mig på sängen med min mobil. Jag loggade in på twitter och skrev: Chilling out whit some friends! #MuchLove
Jag retweetade några och kollade runt lite. Jag kollade mina followers som bara hade blivit fler. Jag följde några av dem och svarade på några mentions.
- Vad gör du? frågade Justin och jag hoppade till. Han skrattade åt mig och satte sig brevid mig.
- Sluta skrämma mig hela tiden! sa jag och tittade så allvarligt jag kunde.
- Haha, jag gör det inte med mening sa han och ryckte på axlarna.
- Haha! jag kollade runt lite på twitter sa jag och låste min mobil och reste mig upp.
- Jaha! har det hänt något speciellt? frågade han och kollade roat på mig. Jag visste att han hade gjort något frågan vad var det han hade gjort..
- Nej inte direkt. Men mina followers stiger enormt. sa jag och försökte att inte möta hans blick.
- kul för dig! sa han och jag tittade upp och tyvärr möte han min blick direkt. Jag stirrade in i hans choklad bruna ögon ännu en gång. Det känndes som om vi var de enda kvar på jorden. Allt runt om kring oss försvann. Det verkade som om han inte vill släppa min blick eller så jävlandes han kanske bara med mig. Jag försökte dra bort blicken men lyckades inte. Men tills slut ringed min mobil och räddade mig.
- Hello! svarade jag med en nervös röst.
- Hejsan! sa Jonas så fort jag hörde hans röst sken jag upp. Jag kände Justins frågande blick. (tänk på att hon pratar svenska nu, lite förvirrande jag vet..) Jag ställde mig upp och gick fram och tillbaka i rummet. Jusin tittade ner i sin iPhone och gjorde något.
- Oh! What´s up? frågade jag. Han skrattade åt mig.
- Nja inte så mycket! Men hur är det i Atlanta? frågade han när han skrattat klart.
-  Jodå, det är bara bra! sa jag och tittade på Justin. Sen vände jag blicken mot mitt fönster.
- Det är ju bra det! Du hör inte av sig så ofta, man kan ju tro att du har dött eller något. Jag skarttade åt honom så högt att Justin ryckte till och tittade upp sen på mig. Han log och vände blicken mot sin mobil igen.
- I´m very much a live sa jag och skrattade. Jonas skrattade nu med mig.
- Jo, jag har ju fattat detta nu. sa han och skrattade ännu mer.
- Du, ähm har du hört något från min mamma? frågade jag långsamt. Varför frågade jag äns det?
- Becka... Hon bor inte kvar här. Jag kände ett hugg i magen.
- Vart är hon då? frågade jag.
- Jag vet inte... Hon flyttade någonstans med den där killen. sa han. Varför bryde jag mig äns? Hon struntade mig bara hon hade en kille i sitt liv. Jag fick ingen som helst uppmärksamhet ifrån henne. En gång hade jag till och med slagit ner en kille i skolan. Mamma skulle komma och pratad med rekton men nej hon sa att det var okej. Hon skällde inte äns på mig, hon gav mig igent straff. Men när jag var mindre tog min moster hand om mig mest. Mamma bara lämnade mig där och kom och hämtade mig kanske en månad efter. Men nu när jag entligen hade flyttat ifrån henne så bryr hon sig? OMG jag orkar inte med henne. Jag ska inte tänka på henne jag ska bara leva mitt liv.
- Okej, men vi hörs brow! sa jag men fortsatte att tänka lite på det där med mamma.
- Ja, vi hörs sis! Glöm inte bort mig nu! Sa han och skrattade.
- Nej då! Hur skulle jag kunna glöma dig? sa jag och skrattade.
- En annan kille kanske kommer in i ditt liv.. sa han långsamt. Då kom jag på att han var kär i mig. Fan... Jag tittade på Justin och tänkte att det var redan försent att oroa sig för just det med kllar. Jag vände mig mot fönstret igen.
- hmm.. Kanske det men jag måste dra nu ha det bra! sa jag och la på så snabbt jag kunde. Jag vände mig mot Justin men då var han precis framför mig. Han stod max 5 cm ifrån mig. Jag kunde inte andas. Han tittade på mig och log. Jag log tillbaka men lyckades inte särskilt bra. Jag vände bort ansiktet och puttade till Justin lätt i axlen.
- Hey! sa han och knuffade ner mig i min säng. Jag landade på ryggen och skrattade.
- Oh so you wanna play that game? sa jag och reste mig upp. Justin tittdade på mig och skrattade sen sprang han ut ur mitt rum och ner för trappan. Jag sprang efter så snabbt jag kunde. Shit vad snabb han var. Jag letade först i köket där var ingen. Jag letade på hela nedervåningen men ingen Justin. Sen jag ut på backsidan... Där stod han med vattenslagen och Sara stod vi kranen. Jag öppnade munnen för att säga NEJ! Men jag hann inte säga något innan Justin sa till Sara att sätta igång den. Jag blundade och kände hur det kalla vattnet sprutade på mig, Jag vände mig och så jag kunde öppna ögonen. Jag sprang mot dem, det var inte så lätt att springa medans man fick vatten på sig. Jag trillade och jag kände hur benet vred. Sara reagerade snabbt och stängde av vattnet och sprang fram till mig.
- Shit! hur gick det? frågade hon och kollade orligt på mig. Justin var nu också framme hos oss.
- Det gör skit ont! sa jag och peckade på mitt ben.
- Kom vi lägger henne på en av stolarna sa Justin och tog upp mig i sin famn. Jag kände hans spända muskler och tänkte inte på benet alls. Justin la ner mig på en solstol medans Sara ringde en ambulans.
- Varför måste jag vara så klumpig... sa jag långsamt så gott jag kunde. Smärtan i benet var fruktansvärd.
- Jag kommer snart sa Justin och gick in. Jag tittade efter honom. Jag grät inte för jag kunde helt enkelt inte gråta just nu. Justin kom tillbaka med en is- påse.
- Här har du sa han och la den på mitt ben. Jag skrek till men kontrollerade smärtan igen. Sara kom tillbaka med två killar. De hade med sig en bår som de la mig på. De frågade många frågor innan vi åkte iväg.

På sjukhuset:
- När får jag åka hem!? frågade jag igen.
- Jag vet inte men antagligen snart sa Sara. Samma svar som föra gången jag hade frågat. Jag hatar att vara på sjukhus. Mitt ben var brutet så de hade gjort något sen gipsat det. Jag skulle få gå på krykor i några veckor. Men det kanske kunde bli månader om de inte läkte som det skulle. Jag hatar att just jag ska vara så enormt klumpig.
- Hej igen Rebecka nu har jag skrivit ut dig så det är bara att åka hem sa dockorn som hade fixat med mitt ben. Jag nickade tacksamt och tackade för hjälpen sen körde Justin hem oss. Sara hade ju följt med i Ambulansen. När vi kom hem stod det en silvrig bil där. Vi klev ur bilen och jag tittar chockat på personen som står där och väntar på oss.....
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vem är det som står där? Nyfiken? ja vänta då till nästa kapitel!! :D
Vad tyckte ni?

Kommentera!

xxRonja


Kommentarer
Manda

Jättebra! ;) <3

2012-03-27 @ 20:25:06
Anonym

Mamman har flyttat till Atlanta?

2012-03-29 @ 18:00:07


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0